En trött och nedstämd liten brutta framför skärmen ikväll. Less på att Sanna ska vara sjuk, är inte frisk och glad så länge hon ligger hemma, frusen, ensam och sjuk. Det är liksom inte okej någonstans. Jag saknar henne så att det värker, även om vi inte ens ses varje dag så tär det att veta att hon inte mår bra, min skatt. Önskar att jag hade haft körkortet i handen så att jag hade kunnat sätta mig i min finbil och glida iväg till henne, men nej. Jag är för ung, vilket känns kaos. Jag antar att det är tanken som räknas. Sanna, jag saknar dig och hoppas att du blir frisk snart. Livet är inte roligt alls när inte du är kry. Saknar att vara galen med dig, hoppas du är frisk till helgen så att jag får se ditt vackra lilla leende och känna värmen som du utstrålar. Du är så bra. 

MVH sne, djup och sad vän.