'

Förra sommaren var jag osäker på mig själv och jätteblyg. Om jag träffade nya männsikor lät jag andra prata och jag höll mig bakom allt. Jag vet inte riktigt varför? Tror jag var osäker på mig själv. Under året som gått så har det hänt mycket som fått mig att börja tro på mig själv och jag har insett att jag kanske inte är så dålig som jag själv kan tycka. Även om mitt självförtroende har blivit sååå mycket bättre så är det ett utav som sämsta man kan hitta. Jag har svårt att ta åt mig om någon säger nått bra om mig. Eller om jag är duktig på något.

Jag tror de flesta tjejerna känner igen sig. Kanske inte nu alla, men ganska många ändå. Killar kanske också känner såhär? jag vet inte... Men de enda tipset jag kan ge till andra, och mig själv, är att våga erkänna när man gör fel men också att berömma sig själv när man gör rätt. Att våga tro på sig själv och veta att man är bra på olika saker. Man kan ju inte vara bra på allt men jag vet att alla är bra på nått, till och med jag!

'

Det kanske låter som om jag tror att jag är nå eller så, men så är det inte. Det hjälper faktiskt mig att skriva sånt här i bloggen. Det kanske låter konstigt. Och ska jag vara helt ärlig så skiter jag faktiskt i vad folk tycker om det här inlägget, min blogg, mitt liv, om mig! För jag tror på mig själv och vet vilka mina svagheter och styrkor är. Jag är den jag vill vara!